Amazing Ammolite

2013-02-28 klockan 18:34:04

 
Idag blir Ammolite 8 månader!
Min lilla brud!
 

Maskunge

2013-02-28 klockan 17:55:23

 
Ammolite då, hur mår hon?
Ammolite mår bra, dock är hon lite tjurig och grinig stundtals och jag tror det är för att hon fäller väldigt mycket just nu och att hon dessutom verkar ha mask åter igen. Hon blev avmaskad igår, och hon var jätteduktig när jag avmaskade henne!
Så jag hoppas att skiten kommer ur henne nu och att pälsfällningen snart är över så att hon kanske blir en gladare häst igen, men annars är det toppen med henne. Hon lyckades i förra veckan göra sig illa på vattenhinken vad jag tror så hon fick ett litet sår vid kronranden på höger bakben och sedan ett väldigt svullet bakben. Men nu är såret läkt och svullnaden är inte märkbar längre!
Annars händer det inte så mycket för Ammolites del mer än det vardagliga...
 
Fick för några dagar sedan ta ut ett hål på grimman, hon växer!

Speedad!

2013-02-28 klockan 17:44:00

 
Åh, my God!!!
Kryssan är tillbaka till sitt rätta och gamla esse!!!
Blir hon verkligen 17 år i år? Jag börjar undra...
Igår var planen lite longering på ridbanan för att pulsa snö, longering blev det men istället i ridhuset för att sällskapa med Fredrik som höll på att rida Regejs. Och antagligen så taggade Kryssan till av att Regejs var där och fick trava och galoppera och det kanske inte gjorde saken lättare av att Fredrik satt och smacka på sin häst lite då och då. Vi håller ju oss till skritten än, men igår valde Kryssan att trava och hon trava friskt på och ville inte alls bryta av till skritt. Och eftersom hon valde traven själv så fick hon även trava tills hon inte orkade mer och valde att bryta av själv, och det blev varv efter var... Fick knappt stopp på henne!
En väldigt glad häst med en klappande underläpp
Idag blev det en uteritt med Jenny, hade ju tänkt att skritta ut i helgen men det är osäkert om det finns tid till det så det fick bli en uteritt idag och Jenny frågade då om hon fick hänga med. Självklart, trevligt med sällskap!
Väl ute så blev ju stackars Werner rädd för Kryssan och hennes hetsiga, uppjagade och blåsiga beteende, Kryssan var verkligen sitt gamla jag och blev väl antagligen så himla glad, uppjagad och spänd över vad som hände. Och så ute i skogen på ett nytt ställe där hon aldrig har varit förr, så det var ju läskiga saker överallt! Så har hon väl antagligen lite överskottsenergi också som ligger och trycker som kom ut idag, nästan hela Kryssan var genomsvettig och då skrittade vi bara. Sedan blev det några travsteg här och där, men vi höll oss till skritt. Så himla härligt att sitta på hästryggen igen och få se och känna sin Kryssan igen som hon var förr... Saknat henne!
Så idag blev det en skrittur med tanke på långa tyglar, men det gick inte så det blev arbetskritt i ca 45 minuter.
Överlycklig, genomsvettig häst och klappande underläpp
 
Nu tänkte jag försöka komma ut och skritta lite mer på Kryssan, och då tänkte jag uppsuttet. Har tränat upp musklerna i ryggen nu så att jag vågar lägga på en sadel + min vikt på hennes rygg. Och Kryssan verkade inte alls ha något emot sadeln idag och vad jag kände så hade hon inga känningar av det heller. Så nu får det bli lite skritturer ut i skogen också och så fortsätter vi med longeringen och tömkörningen. Och nu i nästa vecka tänkte jag lägga in lite trav under longeringen och tömkörningen också.
Har nu skrittat Kryssan för hand i ca 2 månader så känner att nu kan vi gå vidare med lite trav så att hon inte ruttnar totalt och så håller man skrittpassen till turerna i skogen än så länge.
Det är min plan!

Skruven är lös!

2013-02-28 klockan 16:53:00

 
Det här med oförsäkrade djur är inte kul...
Och därför tycker jag att det verkligen är värt med en försäkring till sitt djur, när dem blir sjuka då kostar det pengar! Och båda mina hästar är försäkrade och Sibelle var försäkrad, Sixten därimot är inte försäkrad än men självklart ska även han få sig en försäkring. Men känner att det inte är lika brådskande då han fortfarande är innekatt, kan ju absolut hända saker för det och det är ingen ursäkt.
Och jag får antagligen svälja det nu...
I förrgår så svalde Sixten antagligen en skruv!!!
Han hittade för länge sedan en svart liten skruv någonstans i huset som han började leka med och som den bussiga kattungen som han är så älskar han att leka med denna skruv. Och väldigt ofta tar han skruven i munnen och så går han till sina specifika ställen för att leka med just denna skruv. Har ju alltid varit orolig för att han just ska svälja skruven när han går runt med den i munnen, men samtidigt så känner jag mig så taskig att ta bort skruven från honom när har gillar att leka med den.
Och då i förrgår lekte han med skruven och var runt köksbordet och lekte, efter en stund la han sig ner för att leka med skruven och rätt som det är så hör jag hur han hostar för att han sätter något i halsen. Flyger upp i panik och kollar katten och börjar leta panikslaget efter skruven, men hittar ingen skruv...
Han måste alltså ha svalt den, och min första tanke då var hur jag skulle göra för att han skulle spy upp den. Eller om det behövdes åka in till Ultuna för röntgen, operation osv...
Såg bara mina pengar försvinna bort i luften!
Efter att ha suttit och lugnat ner mig så började jag att fundera och största rädslan är ju att den ska fastna och skada honom inuti och en annan bara sitter här och gör ingenting. Men med tanke på att skruven är mellan 1,5 - 2 cm lång och inte har några extremt vassa kanter som en träskruv kan ha, så kunde jag lugna mig med att han komer nog att bajsa ut denna skruv.
Kan ju säga att jag har och är ganska orolig över Sixten och denna historia om skruven, men det bästa av allt är att Sixten är sitt vanliga jag och springer runt som en galning, leker, äter och är precis som vanligt.
 
Så nu ska det undersökas bajs...
Återkommer med info!

Bra känsla

2013-02-28 klockan 16:36:03

 
Alltså, är det inte väldigt typiskt eller rättare sagt jävligt typiskt att när man väl har tid och tillfälle till att blogga så är orden som helt bortblåsta och glädjen till att blogga ligger på minus. Märkligt!
Jag har kanske inget viktigt att skriva om då...?
Gårdagen bjöd på storshopping med Jenny inne i stan ( Uppsala ), shoppade loss på Ikea mot mina presentkort. Och jag känner mig riktigt nöjd för jag fick väldigt mycket för pengarna och framförallt så fick jag såna saker jag behövde och verkligen ville ha. Och dessutom så har jag pengar kvar på presentkortet så jag kan ytterligare shoppa loss på Ikea. Hur bra är inte det!?
Har ju lite idéer här hemma och shoppade hem lite prylar till det och berättade även för Daniel om mina planer, och jag är väldigt glad att han höll med så mycket som han gjorde över mina idéer att dem var bra osv. och inte tyckte att det var skit . Det är kul och det känns ju framförallt mycket bättre då det är vårat hem och inte endast mitt.
Dagens klipp gjorde jag nog också på Ikea, ville ju köpa fotoalbum för att pryda med mina fina bilder och tanken var att jag ville köpa dem på Åhléns där jag har hittat bra många snygga fotoalbum. Men då finner jag fotoalbum på Ikea, kanske inte riktigt vad jag hade tänkt mig men med tanke på att dem kostade 39 kr och var stora så var det faktiskt värt dem pengarna att köpa just dessa och inte ett fotoalbum på Åhléns för minst det tredubbla priset... Så jag känner mig faktiskt nöjd, så köpte på mig lite fotoalbum nu så jag inte kan skylla på att jag inte har några album. Och nu kan jag ju äntligen börja klippa och klistra, och jag tänkte börja med Sibelles eftersom hennes album betyder lite mera och det kan jag göra klart från början till slut...
 
Det var en trevlig dag som gick alldeles för fort, och jag tycker att vi allt ska göra om denna dag ganska snart. Och det tycker även Jenny för det första hon frågade mig när jag kom till stallet var när vi skulle åka in till stan igen.
Väldigt skönt att komma ut och shoppa lite nytt, och efter alla månader med platt plånbok så var det himla lyx att kunna stoppa det man ville ha i kundvagnen på Ikea och kunna gå lycklig utan magvärk till kassan.
 
Lite snabbuppdatering om vad som händer resten av veckan:
Fredag: Stallet, till Thorslunda med Amandas häst Seven för utredning, Fredrik & Regejs flyttar, byta boxar ( ? ), Kryssan får vilodag, Alicia kommer!
Lördag: Stallet på morgonen, maskinvisning i Uppsala med Daniel & Alicia, fika hos svärmor, fixa stallet, motionera Kryssan ( ? ), laga lyxmiddag ( ? ), till Stockholm på inflyttningsfest.
Söndag: Stallet på morgonen, en dagstripp till Åland med Daniel & Alicia + fler?, fixa stallet, tömköra Kryssan.
 
Full fart med andra ord!
Finner inga viktiga ord...

I´m back!

2013-02-27 klockan 19:17:08

 
Jo men tjena!
Känns ju ganska bra att just säga tjena med tanke på den korta vilan gällande bloggen, för i mitt liv har det inte direkt varit någon vila även fast jag har varit dunderförkyld. Kämpade mig igenom en hel arbetshelg på 3 nätter med en förkylning som hette duga, den har dessutom inte släppt taget om mig än.
Det var inte roligt alls kan jag tala om och jag skulle nog ha stannat hemma i sängen, men samtidigt ville jag till jobbet. Dels för pengarnas skull, för räkningen av arbetspassen och för att inte ringa mig sjuk. Men sjuk var jag så det hade inte alls varit fel om jag ringt mig sjuk, men som svärmor sa så är jag en envis kvinna.
Så som vanligt bestod helgen av nattjobb, stall och sängen.
Och med tanke på förkylningen, problem med andningen och tröttheten så gick det inte fort i stallet men det fick helt enkelt ta den tid det gjorde. Och med omständigheterna som var så fick Kryssan vila hela helgen ( Fredag, Lördag & Söndag ). På Fredagen hade jag även stalltjänst på förmiddagen!
 
Känner mig lite småstressad, sitter och är på G till att gå till stallet för att longera Kryssan och natta mina hästar. Har varit i stan nästintill hela dagen idag och shoppat loss, och det är lite som har hänt sedan sist och resterande del av veckan är redan fullbokad.
Hade tänkt att sätta mig igår och ägna lite tid till bloggen då det alltid är den som blir åtsidosatt, men gårdagen gick inte enligt min planering och bloggen fick då läggas åt sidan igen. Diggar inte alls detta!
Och det känns lite som att resten av veckan inte erbjuder någon bloggtid, men jag ska försöka göra mitt bästa!
 
Men, jag lever!

Sjuk?

2013-02-21 klockan 14:17:39

 
Är det min tur att bli sjuk nu?
Började känna lite i halsen igår, vaknade med halsont och kände mig lite seg i morse. Under förmiddagen i stallet så har det bara gått utför, toktjock i näsan och halsen gör ont. Och jag börjar undra om jag har feber, har väldigt sällan feber så vet knappt hur det känns och vad det är för något.
Och med tanke på alla influenser som går nu så är det ju ett mirakel om man klarar sig ifrån allting, och med allt skit som har och är på jobbet också. Men jag faller nog dit jag med nu...
Och eftersom jag ska jobba hela helgen så blir det nog till att ta det lite lugnt idag och besöka sängen en vända, har egentligen lite saker som måste göras idag men det får helt enkelt ta sin lilla tid.
Jag vill så gärna jobba hela helgen!

Inbokat!

2013-02-18 klockan 14:06:24

 
Det går bra nu!
Nattjobb Måndag, Tisdag, Fredag, Lördag och Söndag!

Sanning

2013-02-17 klockan 19:41:12

 
Jag älskar mina familjer! ♥

25 år!

2013-02-17 klockan 19:36:00

 
Nu tror jag nog allt att födelsedagsfirandet är över, varit intensivt med människor runt omkring mig i nästan hela 4 dagar.
Fredagen fick jag lite återhämtning...
Har varit intensivt som sagt med storstädning, bakning och födelsedagen. Men på något vänster så har det ju självklart varit kul och värt allt slit, nästintill iaf...
Dock är det lite påfrestande att ha människor hos sig varje dag när man inte är speciellt van med att det visar sig en människa hemma hos oss överhuvudtaget. Det hör till ovanligheten att det är människor hemma hos oss.
Och jag tror Sixten blir väldigt nöjd med ensamheten här hemma nu, folkskygga katten har mer eller mindre levt uppe på garderoben i flera dagar nu.
Så nu återgår vi väl till verkligheten...

...

2013-02-17 klockan 19:17:28

 
Att jag ens orkar lägga ner energin för att fundera över något som bara gör mig frustrerad och ledsen, det leder ju ingen vart och det tar musten ur mig. Och att jag bara blir besviken och gräver mig djupare i gropen, vad är det att hurra över?
Det är väl kanske inte värt en minut att älta?
Att jag ens bryr mig...
Dock svider ovetskapen...
Det kanske inte var så bra som det kändes eller som det en gång var.
Jag kanske ska gå min egna väg helt enkelt, utan sällskap.

...

2013-02-15 klockan 19:39:26

 
Jag återkommer!

Skrittarbete

2013-02-15 klockan 18:55:00

 
Nu är Kryssan igång igen!
Benet är bättre och svullnaden har knappt varit märkbar på flera dagar, vet inte om det har att göra med att jag lägger stallbandage på nätterna nu på frambenen eller om det helt enkelt har blivit bra igen. Sedan jag började linda henne nattetid så har det ju blivit bättre, och lilla Kryssan är lite smått känslig om sina ben och ska bli ompysslad med sina lindor till natten.
Veckan började med en mjukstart och en promenad i ridhuset under Måndagskvällen, taggad och framåt häst! ( Ca 8 - 10 min )
Tisdagen var det tänkt att jag skulle tömköra, men städningen och mockningen tog all min energi denna dag och smärtan i kroppen var inte att leka med då. Så det fick bli en vilodag helt enkelt!
Onsdagen så koppla jag på tömmarna och det blev lite tömkörning i ridhuset med fokus på volter i olika storlekar och få Kryssan att böja sig i kroppen och mjukna. Halter för att starta och stanna, och så låg det lite bommar i ridhuset så vi passade på att traska lite över dem. ( Ca 20 min )
Torsdagen koppla jag på tömmarna igen och vi körde lite samma arbete som gårdagen, volter, halter, bommar och lite öppna på volten och på fyrkantsspåret. Kryssan var framåt och arbetade alldeles utmärkt, en nöjd häst! ( Ca 20 min intensivt arbete )
Fredagen blev det longering i skritt som alla andra dagar, vi håller oss till skritten än så länge. Longering på volt i olika storlekar utan inspänning, sedan blev det på med inspänningen och en ny volt med 2 st bommar att traska över och få henne att verkligen jobba på framåt. Vi gick sedan ut på ridbanan där Kryssan fick pulsa lite snö på volt med inspänning, hon fick dessutom trava några steg i båda varven. Hon såg himla mjuk och fin ut i traven och jag längtar till ridningen! Duktig var hon och riktigt arbetsglad är hon nu, så härligt att se! Idag blev hon till och med lite svettig, pulsa i kramsnö är inte lätt inte.
( Ca 30 min )
Imorgon blir det vila!
Söndagen vet jag inte än...

Fartfyllt

2013-02-15 klockan 18:34:57

 
Denna vecka har verkligen sprungit iväg, den är inte slut än då helgen står vid tröskeln nu. Men jag tror nog att helgen försvinner med stormsteg den med, de har ju en tendens till att göra det.
Veckan har väl försvunnit med tanke på allt man har pysslat med om dagarna. Storstädning stod på schemat och den är avklarad och nu är det knappt man vågar röra något här hemma så att det ska bli skitigt igen. Samma dag jag storstäda hemma så började jag dagen med att storstäda till Kryssan också, mockade ur halva bädden i hennes box. Var rätt slut i kroppen efter att ha tagit ut 11 st kärror ur boxen, men då var det bara hem och börja med städningen hemma. Och med energi från ingenstans så var huset snart städat och kroppen värkte... Dock var det lite svårt att hinna med allting så bakningen fick jag ta på kvällen efter stallet och det resulterade i att jag nästintill somnade i grädden till tårtan och att jag kom i säng vid 02.15 - tiden.
Då var jag helt slut!
Morgonen efter så var det bara till att stiga upp kl 7 för att bege sig till stallet, stalltjänst stod på schemat. Och efter ca 4 timmar så var alla 10 boxarna mockade, varav 4 spiltor.
Jag trivs som bäst när jag är i farten, min kropp dessvärre är inte med på noterna så den skriker och protesterar!
 
Under Onsdagen kom farmor, farfar och broder Andreas på besök, trevligt trevligt! En sväng till stallet blev det också för att kika på hästarna och farfar tyckte att Ammolite hade blivit JÄTTESTOR sedan han sist såg henne, och såg man henne när hon var 2 dygn gammal och idag är hon 7 ½ månader så är det klart att hon har blivit större.
Torsdagen var min riktiga födelsedag och den dagen var precis lik alla andra dagar, inga konstigheter dagen till ära. Tillbringade mina timmar i stallet på förmiddagen, gick hem vid lunchtid och satt hemma och uggla och hoppades lite på att jag skulle få oväntat besök denna dag. Men icke!
Blir jag förvånad? Nej...
På kvällskvisten kom pappa förbi med sin nya kärlek ( ? ) Anna, kaffe, tårta och prat gjorde kvällen till något speciellt. Trevligt var det allt att dem kom förbi och med den mest behövande presenten, en tårtspade!
 
Idag är det Fredag och ingenting står på schemat, stalltimmarna på förmiddagen som vanligt mer eller mindre. En sväng till Ica och lite datortid alldeles för mig själv.
Ensamheten är skön, men ibland kan den bli jobbig...

Födelsedag!

2013-02-14 klockan 23:19:16

 
Min födelsedag idag...
 
Tack så mycket för alla grattishälsningar genom Facebook!
Dagens samhälle är igenom Facebook, tur att det finns...

Dag

2013-02-14 klockan 18:40:10

 
Ha en bra och underbar Alla Hjärtans Dag alla därute!

Ny vecka

2013-02-12 klockan 00:07:33

 
Eftersom det är Måndag och en ny vecka så får jag skriva att förra veckan började bra och slutade även bra, hela helgen blev planerad på ett enda samtal. Nattjobb Fredag, Lördag och Söndag!
Härligt, riktigt härligt faktiskt!
Just därav den dåliga närvaron här då dygnet spenderades genom att jobba, fixa stallet och sova. Så mycket annat hanns det inte med under helgen då jag hellre lägger min energi på att sova inför kommande arbetsnatt än att sitta vid datorn eller att diska. Det kan man ta igen när man är ledig, så nu vet jag vad jag har att vänta mig de närmaste dagarna...
Storstädning står på schemat!
Och det behövs verkligen och det var allt för länge sedan, det där med att göra det en gång i veckan eller åtminstone en gång i månaden verkade vara mycket snack och liten verkstad. Svårt också att ha en bestämd dag att städa på om det dyker upp jobb. Jobbet går före städet om jag säger så!
Men nu ska det göras och ett av skälen till att det måste göras är att jag fyller år i veckan och redan på Onsdag så kommer Farmor & Farfar över på besök för att se hur vi bor, hälsa på hästarna och gratta mig. Och då är det ett måste att det ska och är städat, jag kan inte riktigt ta hem folk till mig / oss om det inte är städat och snyggt. Jag är väl lite av en vad det nu heter...? Jag vill ha ordning och reda, gärna städat och snyggt utan att det går till överdrift. Var sak har sin plats och så är det verkligen i min värld, allting har sin plats och där ska det stå när det inte används.
Jag är nog lite pendantisk och det är nog det rätta ordet, och ibland kan det gå till överdrift utan att jag vet om det och ibland så skäms jag över mig själv att jag alltid måste ställa tillbaka allting på " sin " plats. För - och nackdelar med det där, verkligen!
 
Städas ska det göras och jag ska även försöka göra något med Kryssan nu i veckan och se hur benet reagerar. Har bandagerat frambenen på nätterna och svullnaden är helt borta på morgonen, vid insläpp är svullnaden tillbaka en aning. Det är ingen större svullnad, men det är lite lite svullet och jag tycker att det är klart att man ska reagera och hålla koll på det.
Men det är klart att jag är orolig!
Får se vad tiden utvisar...
 
Funderar fortfarande hur jag ska göra med min 25 - årsdag...? Bjuda på fika? Öppet hus? Inbjudningar? Smörgåstårta? Vid ett senare tillfälle? Skita i allting?

?

2013-02-07 klockan 20:12:18

 
Intresserar inte jag dig längre?

Bitchbrud

2013-02-07 klockan 19:19:57

 
Ammolite då?
Hon gör inte så mycket mera än att gå ute i hagen och vistas några timmar i sin egna box, och den dagliga hanteringen är ett måste och en självklarhet.
Och just nu är Ammolite inne i en testperiod igen tror jag allt, och många gånger är hon riktigt otrevlig. Står man vid magen på henne så vänder hon mer än gärna upp rumpan mot mig och trycker sig mot mig eller till och med in i väggen. Ibland när hon vänder rumpan till så förstår jag att hon vill bli kliad, men jag kliar henne inte då hon är så otrevlig och ber mig klia och inte frågar om jag kan klia. När hon vänder rumpan och trycker in mig i väggen så antar jag att hon testar mig, har en liten lätt känsla att Ammolite vill mer än gärna ta över ledarskapet om hon kan och vill gärna testa om hon har möjligheten till att ta över. Och Ammolite har lite för starkt psyke, det gillar jag inte riktigt...
Men det är inte så att hon vill sparka när hon vänder rumpan till eller trycker in en i väggen, men å andra sidan är hon en opålitlig fölunge eller hon klassas väl som unghäst nu kanske. Hon har inte gjort några tecken på att sparka än, tack tack! Hon har därimot visa lite tecken på att bitas när man klappar henne i ansiktet och allra helst när hon står och äter sitt kraftfoder och vill tugga vid min jacka och jag motar bort hennes huvud, då har hon visat tendens till att vilja bitas. Har alltid stått med Ammolite när hon har ätit ur sin hink och hon äter fortfarande ur sin hink då hon inte har fått en krubba i sin box, men nu har jag börjat lämna henne under tiden hon äter för jag tror att hon försöker säga att hon vill vara ifred under tiden hon äter sin mat och att det är därför hon är så otrevlig.
Hon är lite otrevlig i hagen också mot andra människor just med att vända upp rumpan åt dem, komma upp bakifrån på personen gåendes / springandes med slickade öron och vara allmänt opålitlig. Fast där har vi nog ett problem, dem visar sin rädsla för henne och jag förstår dem med all rätt också. Men det blir ett problem dock, hon ser sin chans att ta över ledarskapet på personen i situationen. Och det är fel, fel av Ammolite!
Och hur ska man lösa detta???
Annars är Ammolite riktigt duktig när jag hanterar henne, hon flyttar åt sidan när jag ber henne flytta sig åt sidan, hon backar när jag ber henne backa, hon stannar för det mesta när jag ber henne stanna och hon är relativt trevlig att hålla på med just nu. Att hon sedan kan ha sina dagar det är ett annat inlägg, men man kan inte alltid vara på topp!
Växer gör hon också och man ser lite här och var att hon växer, kanske inte just på höjden men reagerade för några dagar sedan hur fort hon har börjat växa ovanför hovarna. Det händer lite i kroppen på henne! Och snart har hon vuxit ur alla sina täcken speciellt på längden då rumpan sticker fram mer och mer.
Äter bra gör hon nu, var lite rädd att hon skulle äta sämre då dem skildes av nattetid då man har läst om fodersvackor på fölungar... Men oroar mig nog allt för mycket mångar gånger, Ammolite äter bättre och med mer aptit än tidigare. Man blir glad när man ser henne äta med sådan aptit och det är väl snart dags att öka på hennes fodergiva.
Plånboken är inte lika glad över hennes goda aptit...
Och lite nöjd är jag nu att elen funkar nästan som den ska och Ammolite känner att det är el i staketen och stannar därför inne i hagen. Tack älskade el för att du leder runt!
 
Är så glad och nöjd för Ammolite, även om jag många gånger blir väldigt arg och less på henne och hennes humör så när jag väl har lugnat mig så blir jag lika nöjd igen över denna fina juvel som är bara min. Jag är så glad för min Ammolite och jag älskar henne och hon är självklart en del av mitt hjärta!

Skadat ben

2013-02-07 klockan 18:47:36

 
Kryssans igångsättning då?
Jag hittade tillbaka till viljan och glädjen, började komma igång med Kryssan riktigt bra och det kändes otroligt bra och viljan att komma tillbaka dit vi en gång har varit är riktigt stor och verkligen värd att kämpa för och till.
Efter ca 2 - veckor med skritt så upptäcker jag ett svullet framben i Fredags, och jag är lite orolig över denna svullnad. Inte så att hon är svullen från kotan till knät eller har en jämn svullnad, utan svullnaden satt / sitter under knät och en bit neråt på insidan och mellan senorna. Svullnaden känns ungefär som en väldigt blodfylld ådra... Aldrig sett en sådan svullnad tidigare och är lite fundersam på vad det är och hur svullnaden har kunnat uppstå?! Jag har mina aningar att det är Ammolite, inte att hon har sparkat mamma men att hon på något sätt har slagit sin hov just där. Och det kan inte vara någon av grabbarna som har sparkat henne där, då skulle svullnaden vara värre och antagligen ett sår skulle finnas med tanke på att dem har skor. Finns inget ingångshål så sticksår är att utesluta. Finns varken träd eller stenar i hagen som kan ha orsakat detta. Så det är just därför jag tror att det är Ammolite som är orsaken, hur skulle hon kunna skada sig själv för att få denna svullnad?
Så i helgen har Kryssan fått vilat helt enkelt då jag inte har vågat att belasta benet, svullnaden blev tack & lov bättre och minskade. Ingen hälta!
I Tisdags vid insläpp kunde jag inte känna någon svullnad så jag och Kryssan promenerade lite i ridhuset. Och fortfarande ingen svullnad på Onsdagen så jag longerade Kryssan i skritt i ridhuset i ca 10 min + lite skritt runt i ridhuset. Inget avancerat eller krävande...
I morse vid utsläpp så var benet en aningens svullet nedanför knät och bakom knät, hon hade även ökad värme vid svullnaden. Hade tänkt att tömköra henne ute i snön idag, men jag vet inte om jag vågar när benet reagerar på detta vis.
Någon som har en aning om vad det kan vara?
Ska jag bandagera benet?
Ska jag skritta Kryssan för hand ändå?
 
 
 
Typiskt...

Hästarna

2013-02-07 klockan 18:31:38

 
Jaha, hur är det med hästarna då?
Med dem är det hyffsat bra, dem lever och har det bra. Eller dem har det väldigt bra om man ska säga så då det tydligen går snack om att alla hästarna på gården är eller blir vanvårdade... Och sådant snack är riktigt jävla trist, och speciellt när ingen av hästarna varken blir eller är vanvårdade utan mer får leva ett naturligt sätt... Det värsta av allt är att skitsnack sprider sig fort...
I Fredags så var det dags att sätta boxväggen på plats i den stora boxen så att 1 box blev 2 st, så nu har Ammolite en egen box och Kryssan en egen. Och självklart så var jag nervös och orolig inför denna dag, det gjorde ont i hjärtat samtidigt som jag var spänd över hur hästarna skulle reagera och att det skulle bli en lättnad när väggen väl var uppe. Och jag måste säga att jag blev riktigt nöjd med boxväggen, riktigt snyggt blev det och ett snyggt fönster i väggen fick dem också.
Så kom vi till det nervösa insläppet av hästarna i boxen, tog in Ammolite först som jag oftast gör alla andra kvällar och Ammolite gick in i sin box utan att ens bråka eller tveka i boxdörren som hon annars har pysslat med dem senaste veckorna. Väl inne i boxen blev hon nyfiken på väggen och kikade nyfiket runt lite i boxen, men sedan kom hon tillbaka till verkligheten och insåg att mamma inte var inne med henne, så då blev det lite livat och spring i boxen. Hämtade Kryssan som gick in i sin box utan att ens bry sig om Ammolite på andra sidan väggen, Kryssan blev mer än nöjd att få en egen box. Ammolite blev lite frustrerad när mamma inte brydde sig om henne så hon försökte få all uppmärksamhet av sin mamma, men hon fick ingen. Jag själv stod en stund hos Ammolite och efter en stund hade hon lugnat ner sig och var mest bara sur. Gav dem kvällsfodringen och var lite osäker på om Ammolite skulle äta, Ammolite åt lika bra som vanligt och var mest nöjd över att få sin mat. Och efter att hon hade ätit upp kraftfodret så var hon sitt lugna jag igen, och jag kände mig mer än nöjd och lugn så att det till och med kom glädjetårar där ett tag. Men samtidigt så sved det i hjärtat...
Och nu snart 1 vecka efter boxväggens uppbyggnad så är det nästan frid och fröjd, allting har gått mycket bättre än förväntat och jag har nog som vanligt oroa mig helt i onödan. Klart att Ammolite är lite mammig och Kryssan själv är lite mammig, och dem är så otroligt söta och då ser man verkligen mor och dotter kärleken.
Ammolite är som vanligt väldigt skrikig när mamma inte står i boxen bredvid, men står dem bredvid varandra och har fått sin kvällsmat så är det lugna gatan. Och på morgonen så möts jag av 2 st hästar som gnäggar lite lätt och slickar sig om munnen, man känner sig väldigt välkommen. Och det bästa av allt tycker Ammolite är att få komma ut i hagen och få tutta igen.
Så skönt att det gått så smidigt och att boxväggen är på plats, jag är nöjd!
 
 

Trasig menisk?

2013-02-07 klockan 18:05:28

 
Dags för en ny knäoperation?
Pallar inte meniskeln mitt tryck?
Något är knas med knät igen eller rättare sagt meniskeln, under tidig Onsdagsmorgon på jobbet börjar jag känna smärta i mitt knä och när jag står i någon vinkel så känner jag att det smärtar ordentligt från mitt knä ( meniskeln ). Och efter det så har smärtan bara blivit värre!
Trodde att det skulle hjälpa att lägga sig en stund och sova bort smärtan, men till och med i viloläge så gör det ont och nästintill ondare än om man är uppe och går. Och det var lite bättre under morgonen idag, men efter att ha fixat klart allting i stallet så var smärtan tillbaka.
Frågan är om det är meniskeln som spökar eller om det är inflammationen som spökar? Eftersom jag opererade meniskeln under sista knäoperationen så vet jag nu att denna smärta kommer från meniskeln, kan lättare placera smärtan då dem hittade orsaken till smärtan under knäoperationen för snart 2 år sedan. Får ju till och från lite inflammationer i knät och får käka lite Voltaren i några dagar så försvinner smärtan, men jag är lite osäker om det bara är inflammationen denna gång...
Sökte lite info om meniskeln efter operationen och läste då att har en menisk en gång gått sönder så kan den / brukar den kunna gå sönder igen. Och i mitt fall så hade jag en klämd del av min meniskel som dem opererade bort. Så det är ju klart att man är väldigt rädd att det ska hända igen och att man måste göra ytterligare en knäoperation. Och det vill jag verkligen inte nu, har inte tid, lust och jag känner att det räcker så bra med 2 knäoperationer.
Men bra är det inte och det känns absolut inte bra...
Vill mer än gärna vara fit for fight nu!!!

Barnkalas?

2013-02-07 klockan 17:48:58

 
Jo, men hallå...
Just nu känns det som att jag har sådär mycket att skriva om igen och jag vet inte riktigt var jag ska börja, vilken mening ska börja inlägget och vilket ska avsluta inlägget. Svårt att få ner orden på papper...
Idag har jag iaf lyckats komma iväg till Uppsala för att handla hem lite mat till familjen, eller iaf till oss tvåbenta. Hade tänkt åka igår men med tanke på all snö som kom igår så ville jag inte ut på vägarna, utan då kunde jag faktiskt vänta till idag.
Har jobbat Måndag och Tisdag natt, och det gick bra och nätterna var relativt lugna om man ska jämföra med veckorna med magsjukan. Nu är allt sitt vanliga jag igen och vi har återgått till våra vanliga rutiner. Inga fler pass inbokade vilket är en ångest såklart, skönare om man hade fått ett gäng inbokade pass tidigt i månaden så man hade en liten säkerhet. Men passen ramlar förhoppningsvis in under månaden!
I bilen på väg in till Uppsala idag så fick jag en liten Aha - upplevelse, om 1 vecka fyller jag 25 år och ska man ha kalas, party eller tjejkväll... Man är ju inte 10 år längre och kan överlämna allt till mamma som ska fixa så man kan ha ett kalas med tårta, fiskedamm eller filmkväll med brudarna. Det är andra tider nu och man är äldre, men frågan är om det ändå inte skulle vara lite annorlunda att ha ett " barnkalas " för sig själv när man fyller äldre? Eller anses man som barnslig då? Och vågar vännerna komma till ett kalas?
Seriöst, vad ska man hitta på?
Jag vet inte...

Snabbis

2013-02-04 klockan 13:36:31

 
Här händer det mycket...
Nja...
Den här veckan börjar bra, jobb Måndag och Tisdag!
 
Lite snabbuppdatering om dem senaste dagarna...
- Nattjobb Torsdag till Fredag
- Fredagsmorgon mocka hästarnas box ordentligt och noga...
- Fredag, boxväggen kom på plats och hästarna skiljdes av nattetid
- Lördag besökte jag Almunge
- Söndag blev det en tripp till Åland och pappa & Andreas kom på fika
 
Hänt lite saker varje dag och datorn har stått i hyllan och samlat damm under tiden, skönt att vara ifrån datorn ibland... Känns som att man inte missar så mycket...

RSS 2.0